3 oktober satte jag min andra cider för i år. Det var ett första försök att vildjäsa cidern, inspirerat av hantverkscidermässan och cidermakarna där på Djurgården. En fem liters damejeanne fick räcka första gången. Musten var av den sötare äppelsorten Risäter. Det träd som knappt hade några äpplen, men lite must fick jag ut av dem också.
Cidern har nu stått och bubblat i tre veckor och för att inte få smak av bottensatsen är det dags att tappa om den. På Humlegårdens Ekolager har jag köpt en sk pumphävert, väldigt praktisk då man kan pumpa ur drycken enkelt till andra kärl. Jag använde en femliters dunk för att förvara cidern.
Med en hydrometer passar jag sedan på att mäta det sk SG-värdet, eller densiteten. Det gör jag för att mäta sockerhalten i cidern och på så sätt vilken alkoholstyrka som den ligger på. Sockret bryts ner till alkoho och densiteten sjunker.
SG-halten startade den 3 oktober på 1055 vilket anses vara ett bra värde och om cidern jäst ut fullt ger det en alkoholstyrka på 6.8 volymprocent. Har man lägre värde kan man toppa musten med lite strösocker. När jag mätte i dag hamnade jag på 1020, dvs 35 enheter har jäst ur och alkoholhalten bör just nu ligga på ca 4,3 volymprocent.
Avsmakning såklart och cidern är grumlig men har en god fruktig smak, betydligt mer frukt anar jag än då man jäser ur med jäst.
Damejeannen och vattenlås tvättas rena och behållaren fylls åter upp igen. Vattenlåset sätts på och jag försöker tejpa tätt runt om så ingen luft kommer in. Eftersom en del dryck försvann i bottensatsen tar jag fram en must ur frysen som jag kan fylla upp med om någon dag.
Det verkar vara full fart i cidern, så fort jag satt på vattenlåset börjar det bubbla i röret och processen att bryta ner sockret fortsätter.